När hållbar omställning skaver

Ambitioner om minskat bilåkande möter en vardag på landsbygden där avstånden är långa och bussen sällan går. Utbyggnaden av vindkraft krockar med människors relation till naturen. Insatser för minskad köttkonsumtion kan upplevas som en börda på konsumenten och vegetariska skolluncher som en risk för barns näringsintag.

Hållbar omställning är nödvändig, men sällan friktionsfri. En ny rapport lyfter de så kallade skav som uppstår när hållbarhetspolitik omsätts i svenska kommuner.

– Omställningen är sällan svartvit. Det står inte bara mellan konflikt och enighet. Däremellan finns situationer där olika intressen, värden och mål skaver mot varandra och där det finns anledning att stanna upp, vända och vrida på frågorna och diskutera dem. I skaven finns ofta målkonflikter som inte har någon självklar lösning. Att synliggöra dem kan vara ett sätt att få upp sådana frågor på bordet innan motsättningarna blir mer låsta, säger Ann-Sofie Kall, forskare på Jönköping University.

En fråga om rättvisa

Spänningar och motsättningar finns inom en rad olika omställningsområden. Från grön industrialisering och digitalisering till växtbaserad kost och självförsörjning. Det är dock sällan enskilda sakfrågor som skaver utan snarare människors upplevelser av vad som är rättvist eller orättvist.

–I vårt material ser vi att skavet ofta handlar om att nyttor och kostnader inte upplevs rättvist fördelade, eller att de blir omfördelade och innebär en begränsning eller förlust för någon. Exempel på det senare är när parkeringsplatser tas bort till förmån för cykelbanor eller torg. Då kan bilägare uppleva att de missgynnas, medan fotgängare och cyklister gynnas, säger Åsa Svenfelt, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet.

Vem som får vara med och fatta beslut och definiera problem och lösningar är också en rättvisefråga, liksom vilka framtidsvisioner som ges utrymme i beslutsfattandet. Lokalt blir olika värden eller idéer om vad en hållbar framtid innebär särskilt tydliga och de kan ibland stå i konflikt med varandra.

Ofta hänger de här olika rättvisefrågorna ihop.

– En grupp kan till exempel uppleva att den får bära en stor del av kostnaden för en åtgärd, samtidigt som den haft små möjligheter att påverka och inte upplever att dess erfarenheter eller värden har tagits på allvar, säger Ann-Sofie Kall.

Kommunerna blir mer än genomförare

Därför handlar hållbar omställning inte bara om att genomföra konkreta åtgärder och insatser eller om rent tekniska och ekonomiska lösningar, utan lika mycket om att hantera konflikter och motsättningar. Hållbar omställning är i grunden en social process.

För kommunerna aktualiserar det frågor om hur beslut fattas, vilka perspektiv som ges utrymme och hur omställningens kostnader, möjligheter och risker fördelas. Därför är det viktigt att kommunerna skapar utrymme för att synliggöra och diskutera de skav som uppstår. Då kan skaven bli en utgångspunkt för lärande snarare än ett hinder, menar forskarna.

– Vilka påverkas, vilka värden och intressen möts och hur fördelas nyttor och kostnader? Det handlar också om att ge utrymme åt olika erfarenheter och kunskaper och skapa möjligheter till inflytande. Målet behöver inte vara att alla ska bli överens, utan att kunna diskutera och hantera målkonflikter och oenighet utan att de utvecklas till låsta positioner och polarisering, säger Åsa Svenfelt.