Kan svampar rena miljön?
Forskare vid SLU utvecklar sedan 2018 svampbaserad teknik för att rena vatten och mark från föroreningar, bland annat läkemedelsrester och bekämpningsmedel. Pellets gjorda av ostronskivling minskade analyserade läkemedel i obehandlat kommunalt avloppsvatten med 90 procent efter 24 timmar, medan laboratorieförsök visade upp till 80 procents minskning av DDT i förorenad jord efter en månad. Resultaten har inte kunnat upprepas i fältförsök, och forskarnas nästa steg är att utveckla en tillförlitlig process i större skala och undersöka möjliga nedbrytningsprodukter samt kombinationer med annan miljöteknik.
Förutom allt annat viktigt som svamp bidrar med, så är de också intressanta för miljöforskning och för utveckling av reningsteknik. Det visar flera färska vetenskapliga publikationer från SLU-forskarna Malin Hultberg och Oksana Golovko.
– Hyferna, de tunna trådar som bildar svampens mycel, skickar ut enzymer som kan sönderdela komplexa ämnen till mindre delar, som svampen sedan kan ta upp och använda som näring. Vissa svampar, de så kallade vitrötesvamparna, skickar ut extra kraftfulla enzymer som även kan påverka föroreningar som läkemedelsrester och bekämpningsmedel, Malin Hultberg, forskare vid Institutionen för biosystem och teknologi.
Malin Hultberg och Oksana Golovko. Foto: Torbjörn Esping & PrivatPå Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pågår sedan 2018 utveckling av svampbaserad teknik för att avlägsna läkemedelsrester från avloppsvatten. De involverade forskarna kommer från olika ämnesområden och kombinerar avancerade kemiska analyser med kunskap från handfast kommersiell svampodling.
Rensade bort läkemedel
Med hjälp av den vanliga, och ätliga, ostronskivlingen samt material från kommersiell svampodling har forskarna konstruerat en pellet som stimulerats att utsöndra extra mycket av de nedbrytande enzymerna.
– I studier av obehandlat kommunalt avloppsvatten har dessa pellets visat lovande resultat med en 90-procentig reduktion av de analyserade läkemedlen efter 24 timmars exponering.
I pågående försök utvecklas också svamppelletsen för behandling av förorenad jord där målet är att ha en hög produktion av de nedbrytande enzymerna under minst två månader. Detta arbete är en uppföljning av resultaten från en doktorsavhandling som nyligen publicerats vid SLU. Avhandlingen fokuserade på DDT, ett bekämpningsmedel som varit förbjudet i många decennier, men som fortfarande finns kvar i miljön. I labbförsök med historiskt förorenad jord sågs mycket lovande resultat med upp till 80-procentig minskning efter en månads behandling med svamp. De lovande resultaten kunde dock inte upprepas i fältförsök och det är detta, att gå från en småskalig och kontrollerad miljö till den svårstyrda verkligheten, som är den verkliga utmaningen för svampbaserad reningsteknik.
Mikroskopibild på pelleten. Foto: Ola Gustafsson/LUSvårt att testa i fältförsök
Det finns en tydlig potential, svamparnas enzymer kan bryta ner många av de svårnedbrytbara föroreningarna som finns i vatten och mark. Men det finns också utmaningar med att skapa rätt förhållande för svampen när behandlingen ska ske i stor skala. Exempelvis kan syre vara begränsande i både vatten och i en blöt jord och konkurrensen med de mikroorganismer som finns där från början kan vara svår för den tillsatta svampen.
För forskarna är nästa steg att få tillräcklig med kunskap för att kunna skala upp en tillförlitlig reningsprocess, att säkerställa att det inte bildas några nedbrytningsprodukter samt att undersöka möjligheten att kombinera svampen med annan miljöteknik, exempelvis biokol.
Aktuella publikationer
Wong TY, Speksnijder B, Kamel A, Hultberg M, Golovko O (2026) Impact of different water matrices on removal of organic micropollutants (OMPs) including perfluoroalkyl substances (PFAS) by fungal pellets of Pleurotus ostreatus. Journal of Hazardous Materials Advances 24: 101529 https://doi.org/10.1016/j.hazadv.2026.101529
Casey S, Wiberg K, Dahlberg A-K, Hultberg M, Enell A, Volchko Y (2026) Lessons learned from two applied approaches for treatment of aged DDT-contaminated soil with white-rot fungi. PLoS One 21(9): e0357404. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0357404
Hultberg M, Surra E, Golovko O (2026) Removal of selected pharmaceuticals from wastewater using spawn-based pellets of Pleurotus ostreatus: Efficiency and environmental implications. Fungal biology and biotechnology 13: 16 https://doi.org/10.1186/s40694-026-00221-3
Casey S, Wiberg K, Lindahl BD, Dahlberg AK, Hultberg M (2026) Enhanced DDT degradation in aged soils via fungal treatment and surfactant application. Chemical Engineering Journal: Green and Sustainable 2, 100051. https://doi.org/10.1016/j.cejgas.2026.100051
Hultberg M, Wong P, Speksnijder B, Golovko O (2025) Fungal-based wastewater treatment: pharmaceutical removal and nutrient release from a pellet system. Water Research X 29: 100440 https://doi.org/10.1016/j.wroa.2025.100440
Pilotto F, Golovko O, Hultberg M (2025) Water quality and pesticide contamination in agricultural streams: assessing white-rot fungi and biochar treatments as remediation strategies. J Environ Manage 394: 127282 https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2025.127282
Hewage ISR, Golovko O, Hultberg M (2025) Spawn-based pellets of Pleurotus ostreatus as an applied approach for the production of laccase in different types of water. J Microbiol Meth 229: 107092 https://doi.org/10.1016/j.mimet.2025.107092
https://www.slu.se/nyheter/2026/11/svampar-som-renar-miljon