Värdegränsen vid ringa bidragsbrott

En kvinna lät bli att anmäla till Försäkringskassan vem som var pappa till hennes barn och fick vid fem tillfällen underhållsstöd utbetalat till sig fast hon inte hade rätt till det. Hon begick därigenom fem bidragsbrott.

Frågan var om brotten, med hänsyn till att vart och ett av brotten gällde endast drygt 1 700 kr, skulle bedömas som ringa bidragsbrott. Tingsrätten och hovrätten bedömde att gärningarna utgjorde brott av normalgraden och dömde kvinnan för fem bidragsbrott till villkorlig dom och dagsböter.

I avgörandet uttalar Högsta domstolen att bedömningen av om ett bidragsbrott är ringa bör utgå från samma värdegräns som gäller beträffande gränsen mellan ringa stöld och stöld.

I det enskilda fallet delar Högsta domstolen hovrättens bedömning när det gäller hur brotten ska rubriceras. Med hänvisning till de särskilda omständigheter som fanns i målet bestäms påföljden däremot till ett bötesstraff. Domstolen hänvisar i det sammanhanget till bestämmelsen i 23 kap. 5 § brottsbalken.