Specialist på att simulera
Marie-Louise Höög arbetar som simuleringsspecialist vid Linköpings universitet och styr avatarer som hjälper lärar-, psykolog- och socionomstudenter samt yrkesverksamma att öva på bland annat undervisning och svåra samtal. Hon började vid universitetet för sex år sedan och ägnar nu 20 procent av sin arbetstid åt simuleringar, där hennes erfarenhet som gymnasielärare och utbildning i skådespeleri kommer till nytta. En studie visar att tre timmars simuleringsövning stärker känslan av att kunna undervisa lika mycket som tre veckors verksamhetsförlagd utbildning.
Marie-Louise Höög hjälper blivande lärare, psykologer och socionomer att förbereda sig för arbetslivet – i en ovanlig roll. Hon är simuleringsspecialist och styr avatarer i AIST-labbet vid Linköpings universitet.
Marie-Louise Höög genomför simuleringar för både studenter och yrkesverksamma inom olika områden. De kan till exempel handla om utmanande undervisningssituationer eller svåra samtal. Det är efterfrågat att få interagera med digitala karaktärer, avatarer, i en tillåtande miljö där man kan göra misstag och lära sig av dem. Intresset växer hela tiden.
– Vi är fyra stycken nu som jobbar som simuleringsspecialister mot universitetet och externa aktörer. Det finns också utbildade specialister vid universitetsbiblioteket, säger Marie-Louise Höög.
Lärare och skådespelare
Hon verkar bakom kulisserna. När simuleringsdeltagarna kommer till labbet och möter olika avatarer på skärmen, sitter hon i ett ljudisolerat rum en trappa upp och kontrollerar vad karaktärerna säger och gör. Till sin hjälp har hon skärmar, headset, röstförvrängare, vissa förprogrammerade kommandon och en xbox-kontroll. Men grunden är hennes egen kunskap och erfarenhet. I bagaget har hon tjugo år som gymnasielärare och en skådespelarutbildning med fokus på improvisationsteater.
– De sökte någon med bakgrund inom både pedagogik och skådespeleri.
Nu arbetar hon 20 procent av tiden som simuleringsspecialist.
– Det är roligt och stimulerande, men också krävande. Jag tror inte att jag skulle orka göra det på heltid.
Undervisning om svåra frågor
En simulering kan till exempel gå ut på att en lärarstudent ska undervisa om kontroversiella frågor som konspirationsteorier eller källkritik. Det är något som forskning visar att många lärare tycker är svårt.
– Deltagarna sugs liksom in i simuleringen. Efteråt kan jag få höra att ”precis det här stötte jag på under min verksamhetsförlagda utbildning” eller ”den här eleven har jag i mitt klassrum”, säger hon.
Effektiv träning
Simuleringsträningen gör nytta. En studie visar att tre timmars träning bidrar lika mycket till känslan av att man kan undervisa om något som tre veckors verksamhetsförlagd utbildning.
– Det är ett karaktärsarbete, jag behöver gå in i de här filurerna och förstå dem. Jag har post-it-lappar som jag fyller på om jag hör något och tänker ”det där skulle Ethan kunna säga”.
Hennes barn är viktiga källor för att snappa upp hur barn och ungdomar uttrycker sig. Vid ett tillfälle insåg hon att hon behövde bredda sitt förråd av svordomar.
– Då var ”fasen” det fulaste ord jag kunde komma på. Efteråt fick jag höra från studenten att det inte kändes riktigt rätt, säger Marie-Louise Höög.
Avatarer och AI
Och framtiden? Kommer AI att ta över hennes jobb?
– Det finns också simuleringar där avatarerna styrs av AI. Forskning och utveckling pågår inom området, bland annat här vid LiU. Min bild är att den mänskliga faktorn än så länge har ett försprång i den här typen av simuleringar. Jag kan läsa av situationen, nyansera, växla mellan avatarer och justera i stunden på ett sätt som AI har svårare att göra.
Kanske kommer det en tillräckligt avancerad språkmodell så småningom, men hon hoppas det dröjer.
– Jag är så nöjd med att jag får användning för min skådespelarutbildning. Och det är spännande att få utforska retorik och kommunikation på flera sätt och utifrån olika perspektiv.
Artikeln är tidigare publicerad i LiU magasin nr 2 2026