Nya riktlinjer för vård efter skallskada

Nya skandinaviska riktlinjer ska ge stöd för hur vuxna med lindriga och måttliga skallskador ska bedömas inom akutsjukvården. Riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av forskningen och ska hjälpa vårdpersonal att avgöra vilka patienter som behöver datortomografi, observation på sjukhus eller kan skrivas ut direkt. Studien har letts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Södersjukhuset och publiceras i The Lancet Regional Health – Europe.

Skallskador är en vanlig orsak till besök på akutmottagningar. De flesta är lindriga, men vården behöver kunna identifiera de patienter som riskerar en blödning eller annan skada inne i huvudet och som kan behöva snabb behandling. Samtidigt behöver patienter med låg risk inte utsättas för onödiga undersökningar eller sjukhusvistelser.

De tidigare skandinaviska riktlinjerna uppdaterades 2013. Sedan dess har befolkningen blivit äldre samtidigt som användningen av blodförtunnande läkemedel har förändrats och nya biomarkörer i blodet kan användas för att bedöma risken för hjärnskada.

Forskarna har därför gått igenom forskningsläget på nytt. Totalt ingick 110 studier om risken för traumatisk skada inne i huvudet och 33 studier om risken för akut neurokirurgisk behandling. Därefter deltog 29 experter och andra intressenter från de nordiska länderna i arbetet med de nya rekommendationerna.

– Målet är att ge vården bättre stöd för att bedöma vilka patienter som behöver datortomografi eller läggas in för observation och vilka som kan gå hem utan bilddiagnostik. Bedömningen behöver utgå från patientens samlade riskbild, säger Li Jin Yang, adjunkt vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Mer individuell bedömning

En förändring är synen på blodförtunnande behandling. I stället för att ett sådant läkemedel ensamt automatiskt ska leda till datortomografi vägs det samman med andra riskfaktorer, exempelvis ålder, medvetslöshet och upprepade kräkningar. Riktlinjerna lyfter också strukturerad observation som ett alternativ till omedelbar datortomografi för vissa patienter.

Nytt är även att blodmarkörerna GFAP och UCH-L1 kan användas som stöd för att utesluta behovet av datortomografi hos vissa patienter.

– Vi vill använda datortomografi och klinisk observation där de gör störst nytta, samtidigt som patienter med tecken på en allvarligare skada snabbt ska identifieras. De nya riktlinjerna ger möjlighet att anpassa bedömningen efter patientens riskfaktorer och de resurser som finns lokalt, säger Eric Thelin, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskarna betonar samtidigt att evidensen för flera av rekommendationerna är begränsad. De nya riktlinjernas säkerhet och effekter behöver därför utvärderas vidare i framtida studier.

Publikation

"The Scandinavian Neurotrauma Committee 2026 guidelines for initial management of minimal, mild and moderate head injuries in adults: a systematic review, meta-analysis and modified Delphi consensus study". Yang LJ, Undén J, Fletcher-Sandersjöö A, et al. The Lancet Regional Health – Europe, online 7 november 2026, doi: 10.1016/j.lanepe.2026.101911.