Sveriges prioriteringar under klimatmötet COP31

Den senaste rapporten från FN:s miljöprogram UNEP visar att planeten tillfälligt kommer att överskrida Parisavtalets 1,5-gradersgräns, även om världen lyckas begränsa uppvärmningen på sikt. Den varningen understryker brådskan i att ställa om.

Samtidigt vill Sverige visa att omställningen innebär nya möjligheter i form av stärkt konkurrenskraft och nya jobb. Sverige har 30 års erfarenhet av att kombinera tillväxt och klimatomställning. Som en av världens mest generösa givare av klimatfinansiering och med tekniska lösningar i framkant, är Sverige en trovärdig samarbetspartner och ledande aktör på klimatområdet.

Från ord till handling

Den centrala frågan för Sverige under COP31 är att stärka genomförande av de nationella klimatplanerna (NDC). Det finns dock ett betydande gap mellan ländernas klimatplaner och de utsläppsminskningar som krävs för att hålla världen under en temperaturökning på 1,5 grader.

Ambitionen i parternas klimatlöften måste därför höjas samtidigt som takten i genomförandet av redan beslutade klimatlöften ökar. Ett särskilt stort ansvar vilar på nationer med stora utsläpp såsom G20-länderna.

Frivilliga initiativ och åtgärdsagendan

Sverige vill också driva på arbetet vid sidan av förhandlingarna inom klimatkonventionen. Det handlar både om de internationella klimatinitiativen och den så kallade åtgärdsagendan (Global Climate Action Agenda). Åtgärdsagendan har en viktig roll i att samla olika aktörer och utbyta erfarenheter kring åtgärder för ambitionshöjning.

På COP31 kommer ordförandeskapet från förra året att presentera arbetet med initiativen Bélem Mission to 1,5 och Global Implementation Accelerator. COP30-ordföranden kommer också att presentera arbetet med deras två färdplaner, omställningen från fossila bränslen och från avskogning. Sverige vill att färdplanerna blir plattformar där länder kan lära av varandra, dela lösningar och komma vidare med konkreta åtgärder.

Vetenskapen som grund

Den samlade vetenskapen om klimatförändringarna, klimateffekter och åtgärder ska ligga till grund för förhandlingarna och genomförandet av Parisavtalet. Sverige arbetar för att klimatförhandlingarna och genomförandet av de nationella klimatplanerna ska baseras på vetenskaplig grund. Rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC:s är en viktig bas.

Det är viktigt att det finns en samsyn att ett tillfälligt överskridande av 1,5 graders global temperaturökning inte innebär att Parisavtalets mål ska omförhandlas eller frångås.

Klimatfinansiering

Sverige är en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering och störst givare per capita bland de stora givarna till de globala klimatfonderna. Men klimatbiståndet kan inte ensamt bekosta den klimatomställning som krävs för att uppnå Parisavtalets mål om utsläppsminskningar och anpassning.

Sverige vill se fler bidragsgivare till klimatfinansiering och att fler bidrag går till det nya målet för klimatfinansiering (NCQG). Större fokus bör läggas på var klimatbistånd kan ha störst potential att bidra till utsläppsminskningar och klimatanpassning i utvecklingsländer.

En effektivare process inom FN:s klimatkonvention

För Sverige och EU har det länge funnits en önskan om att effektivisera processen, för att kunna stärka genomförandet på landnivå. Sverige och EU ser ett värde i att fokusera på kärnprocesserna i Parisavtalets ambitionscykel. Det inkluderar de nationella klimatplanerna, de nationella anpassningsplanerna, rapportering om genomförande och den globala översynen.

Processen under FN:s klimatkonvention har expanderat avsevärt de senaste fem åren, vilket har lett till stort antal dagordningspunkter och arbetsprogram. Samtidigt har länderna inte lyckats begränsa utsläppen och anpassa samhällen i linje med Parisavtalets målsättningar. Den alltmer omfattande processen blir svårhanterlig, speciellt för sekretariatet och för små delegationer. Detta skadar transparens, inkludering och i slutänden beslutens legitimitet.

Sveriges deltagande

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kommer delta vid förhandlingarnas slutskede under andra veckan. Regeringen kommer också att företrädas genom bistånds- och utrikeshandelsministerns statssekreterare Diana Janse under första veckan och klimat- och miljöministerns statssekreterare Helena Dyrssen under andra veckan.

Sverige utgör en del av EU:s förhandlingsdelegation som inför klimatmötet har enats om en gemensam position. Sverige närvarar med en delegation som består av ett 20-tal representanter från flera departement och myndigheter. Delegationen leds av chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie.

Sverige deltar även med en näringslivsdelegation som leds av Business Sweden. I delegationen samlas svenska myndigheter och företag från flera olika branscher. Inför COP31 bjöd statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari in till en lunch med de svenska företag som deltar i klimatmötet. Syftet var att lyfta fram svenska prioriteringar och lägga grund för ett starkt svenskt näringslivsengagemang.