Undersökningsbara frågor ger riktning åt lärandet

Jan Gustavsson jobbar som naturkunskapslärare på Komvux i Norrköping. I över 40 år har han arbetat som lärare, främst på gymnasiet i ämnena matematik och naturkunskap.

– Den stora skillnaden mellan skolformerna är att man inte behöver jobba med motivation på Komvux på samma sätt som i gymnasiet. Det som i stället kan vara svårigheten för eleverna är att få ihop livspusslet, de har många komponenter i sina liv, säger Jan Gustavsson.

Undersökande arbete är något som Jan Gustavsson har stor erfarenhet av att undervisa kring. Han beskriver hur laborationer tjänar olika syften och lyfter vikten av att arbeta med elevers förmåga att ställa undersökningsbara frågor.

– Man kan börja med enkla saker för att eleverna ska lära sig naturvetenskapligt arbetssätt eller att hantera viss utrustning. Det är ju inte fel att ha en receptlaboration om man ska lära sig utrustning till exempel. Men sen är nästa steg att få eleverna att ställa undersökningsbara frågor och att det får styra resten av deras arbete.

Han förklarar vidare:

– För att en fråga ska vara undersökningsbar behöver den vara väldigt preciserad. Även om undervisningen börjar i ett större sammanhang måste frågorna preciseras till någonting som faktiskt är undersökningsbart.

Mer självgående elever som vet vad de letar efter

Hösten 2024 deltog Jan Gustavsson i en lektionsverkstad arrangerad av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet; samt Uppsala universitet. Tillsammans med lärarkollegor och forskare utvecklade han undervisning kring undersökande arbetssätt, med stöd av forskning och didaktiska modeller. En central del i lektionsverkstaden var att undervisningen skulle stötta elever att formulera undersökningsbara frågor.

Jan Gustavsson valde att utveckla lektionsplanering inom området samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Lektionsupplägget handlar om att elever utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv ska analysera och argumentera för huruvida Vrinnevi våtmark utanför Norrköping bör få statsbidrag eller inte.

– För att svara på detta behöver eleverna få fram naturvetenskapliga slutsatser som de kan använda för att argumentera för eller emot statsbidrag utifrån rådande regelverk. Det blir ett bra sätt för dem att diskutera och komma fram till undersökningsbara frågor som är tillräckligt preciserade, och som följd på det vilka metoder som kan användas, säger Jan Gustavsson.

Utifrån elevernas undersökningsbara frågor jobbar de med att mäta nitrat och fosfat i våtmarken, undersöka avrinning och andra indikatorer.

– Vi har även arbetat med biologisk mångfald och metoder för att bilda oss en uppfattning om våtmarken främjar biologisk mångfald eller inte.

Jan Gustavsson beskriver vidare att deltagandet i lektionsverkstaden bidrog till att väva ihop laborationsundervisningen med SNI och systematiska undersökningar.

– Resultatet blev att vi fick elever som visste vad de letade efter när de undersökte vattenprover, bottenprover och så vidare. De här undersökningsbara frågorna satt i bakhuvudet på ett helt annat sätt. Eleverna blir då mer självgående eftersom de vet vad de letar efter.

Didaktiska modeller som stöd för att utveckla undervisningen

Jan Gustavsson berättar att han återvänder till de didaktiska modellerna från lektionsverkstaden när han ska planera och designa ny undervisning.

– Det räcker inte att bara kunna ämnet, man måste ju ha lite didaktiska insikter också. Som jag ser det, det som definierar en ämneslärare, det är att man är en länk mellan ämnet och eleven. Då måste man vara intresserad av både ämnesinnehåll och didaktiken.

På frågan om vilka råd han skulle ge lärare som vill utveckla undervisning kring undersökande arbetssätt svarar Jan Gustavsson:

– Tänk igenom syftet med laborationen, ditt pedagogiska syfte. Är det att de ska öva metoder? Är det att skapa en grund för att bygga teori? Eller är det att öva just systematiska undersökningar? Det måste man vara medveten om och det påverkar hur man utformar undervisningen, avslutar han.

Hitta stöd för att utveckla undervisning om undersökande arbetssätt

I NATDID:s tidskrift ATENA Didaktik finns flera artiklar där forskare och lärare skriver om hur undervisning kring undersökande arbetssätt kan utvecklas. Se exempel nedan.

• ”En modell för att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap”, Karlström, M. (2024), ATENA Didaktik.
• ”Hur kan vi organisera undervisningen på lågstadiet så att eleverna lär sig att värdera resultat i egna undersökningar?”, Åkerlind Paulsson, M; Weiland, M; Björnhammer, S; Anderhag, P. (2024), ATENA Didaktik.
• ”Didaktiska modeller som kärnan i ämnesdidaktik: forskning som eftersträvar en professionsvetenskap för lärare”, Lunde, T; Sjöström, J. (2020), ATENA Didaktik.
• Du kan även söka efter fler artiklar på www.atenadidaktik.se
• Mer information om didaktiska verktyg finns i kapitlet: ”Undersökande och verklighetsanknuten undervisning i ett allmänbildningsperspektiv”, Lunde T. (2019), i boken Kemi för alla.
• Läs även artikeln: ”Naturvetenskaplig allmänbildning i tre steg” Lunde T., (2014) i tidskriften Venue (6), 1–4.