Växtdelar som avloppsrening

Innan avloppsvatten från industrier som mejerier kan gå till reningsverk behöver vattnet renas från partiklar, fosfor och andra kemikalier. Detta görs med hjälp av syntetiska polymerer (flockningsmedel) som tillverkas av fossila råvaror, och dessa tillsatser gör att små partiklar flockar ihop sig och blir lättare att separera från vattnet. Den vanligaste polymeren är polyakrylamid och nu har forskare visat att tanniner har potential att ersätta denna polymer. Tanniner är en grupp naturliga ämnen som finns i många växter och som är kända för sin förmåga att binda till sig olika ämnen.

Förvånansvärt effektiv

För att testa hur väl tanniner kan mäta sig med dagens syntetiska reningsmetod använde forskarna avloppsvatten från Norrmejerier och tanniner som framställts i Sydamerika av bark från akaciaträd. Eftersom detta är ett tidigt laboratorietest förvånades forskarna över hur effektiva tanninerna var. Deras reningseffekt var nära den som uppnås med syntetisk polyakrylamid.

— När vi kombinerade tanninerna med järnklorid och optimerade försöksförhållandena avlägsnades nära 100 procent av icke lösliga partiklar och fosfor, samtidigt som mängden olika kemikalier minskade kraftigt, berättar Mehrdad Arshadi, forskare vid SLU och som ledde arbetet i nära samarbete med Norrmejerier.

Det krävdes fyra gånger så mycket tanniner jämfört med dagens fossilbaserade syntetiska alternativ, vilket kan leda till högre kostnader. Men forskarna tror det går att minska mängden tanniner genom att bromsa in flödet på vattnet och testa olika mängder järnklorid och tanniner.

— Processen behöver optimeras ytterligare innan metoden är mogen att införas i industrin, men det ser mycket lovande ut redan i dessa tidiga försök, förklarar Mehrdad Arshadi.

Forskarna har också visat att restprodukter från avloppsvatten som behandlats med tanniner ger ett större utbyte vid produktion av biogas. Detta skulle kunna innebära ett mervärde för användning av de biobaserade tanninerna. Ett annat argument för tanninerna är att de var nästan lika bra som polyakrylamid på att binda fosfor. Det innebär att de ”fosforberikade” tanninerna kan återanvändas i jordbruket, något som inte är möjligt med polyakrylamid. Det krävs dock mer forskning för att förstå alla delar i processen och huruvida försöket kan skalas upp på industriell nivå.

Evaluating the Application of Cationic Acacia Tannins in Wastewater Treatment as Bio-Based Alternative to Synthetic Flocculants

Delaktiga i studien: Mehrdad Arshadi och Torgny Mossing, SLU. Julia Avander, Nordic Biomarker samt Henrik Antti, Umeå universitet