Politiska aktioner kan ge effekt

– Protester kan ge resultat. Fast når man inte ända fram så kan det ta längre tid för politikerna att stänga en skola efter protester, säger Katrin Uba.

Under hösten har det blivit tydligt att protestkulturen i Frankrike skiljer sig mot den svenska. Fransmännen använder av tradition demonstrationer och strejker för att få igenom sina krav och ibland lyckas de, som efter protesterna mot det nya pensionssystemet - och Macron har även lovat mer pengar till skolor och till det franska utbildningssystemet.

– I Sverige är det vanligare att visa sitt missnöje genom insändare, debattartiklar och namninsamlingar. Visst har det förkommit stora nationella demonstrationer, till exempel om löntagarfonderna, kärnkraft och nu senaste klimatet, men det är mer ovanligt, säger Katrin Uba, professor i statsvetenskap.

Uppfattas som icke-legitima

Hon forskar om politisk aktivism, eller politiska aktioner som hon föredrar att kalla det, och specifikt om dessa aktioner påverkar våra politiker och leder till förändring.

– Om protesterna uppfattas som legitima så har man större möjlighet att påverka politiker men blir det bråk, så beskrivs händelserna i mer negativa termer och uppfattas som icke-legitima. Men når man inte målet fullt ut, så kanske man kan förhindra att det blir värre genom att protestera.

För att studera dessa politiska aktioner så byggde Katrin Uba en databas, ”Svensk protestdatabas”, den första i Sverige, som samlar alla protester från 1980 fram till idag. Hon skulle gärna vilja hinna lägga in fler årtionden, särskilt 1960-1970-talen då proteströrelsen var stark.

Missnöje och vilja till förändring

Enligt Katrin Uba finns det framför allt två anledningar till en aktion: missnöje och vilja till förändring.

– De flesta aktioner, från politiskt deltagande i ett val till annan politisk aktion, har målet att vilja förändra något i samhället. Det är en övertygelse hos varje arrangör av en demonstration. En sådan manifestation drar tyvärr ofta till sig ”en svans” av bråkstakar. Vid exempelvis upploppet i London 2011, visade det sig att 60 procent av de som deltog i demonstrationen hade kriminell bakgrund och inte hade något med målet för demonstrationen att göra, berättar Katrin Uba.

– Det är svårt att säga vilken typ protester i vårt land som ger mest effekt, eftersom det finns många saker som påverkar och politiska aktioner sker på olika nivåer i samhället, där vi inte alltid har insyn.

Lokala aktioner viktiga

Lokala aktioner sker hela tiden. Lokalbefolkningen kan protestera mot nedläggning av ett sjukhus, ett vägprojekt eller gruvbrytning och långt ifrån alla protester uppmärksammas av riksmedia.

Ett konkret exempel, där man kunde följa protesterna mot ett antal aviserade skolnedläggningar från 1992 till 2005, visar att protester kan ge effekt. Kommunpolitikerna avvaktade med att lägga ner skolan och i vissa fall lät de bli.