På jakt efter mångfalden under marken

Adam Frew hade inte planerat att bli svampekolog. Under sin doktorandtid i Australien studerade han hur växter samspelar med växtätande insekter. Mykorrhizasvampar kom in i bilden när han ville undersöka om de kunde påverka växters förmåga att försvara sig mot insekter.

Ju mer han fördjupade sig i området, desto mer började en särskild fråga sysselsätta honom. Forskare studerade hur mykorrhizasvampar påverkar växter, men många experiment byggde på samma få svamparter.

– Vi visste att olika svampar kunde ha olika effekter, men vi visste mycket mindre om vad den här mångfalden betydde för växterna, säger Adam.

Vid den tiden saknade han metoder för att studera denna mångfald. En kollega föreslog en forskningsvistelse i Maarja Öpiks grupp i Tartu i Estland, där det fanns stor expertis inom molekylär identifiering av mykorrhizasvampar.

– Och då förändrades min värld, säger han.

Vistelsen gav honom verktyg för att identifiera vilka mykorrhizasvampar som fanns och ändrade inriktningen på hans forskning. Därefter började han i allt högre grad fokusera på svampsamhällen: vilka svampar som förekommer var, vad som formar dessa samhällen och hur de påverkar växterna som de lever i samspel med.

Svampar är en del av växternas historia

För Adam sträcker sig betydelsen av mykorrhizasvampar långt bortom deras påverkan på enskilda växter.

– Svampar hjälpte till att göra växterna till vad de är i dag. De gjorde det möjligt för växter att ta steget upp på land för en halv miljard år sedan, säger han.

Mykorrhizasvampar förekommer i många olika miljöer och kan påverka såväl växtsamhällen som kretsloppen av näringsämnen och kol. Om växter studeras separat från sina svamppartners riskerar forskare därför att få en ofullständig bild.

– Det är lite som att gå ut i en skog, bara mäta trädens höjd och sedan tro att man har all information som behövs för att förstå vad som händer där, säger Adam.

När vegetationen förändras och växter förskjuter sina utbredningsområden kan vissa träd få svårare att klara sig på platser där de tidigare trivdes. För att förstå och förutsäga sådana förändringar behöver forskare enligt Adam också ta hänsyn till de svampar som träden är beroende av.

– Om vi vill kunna förutsäga hur saker kommer att förändras, eller förvalta och ta hand om de här systemen, behöver vi också förstå svamparnas roll, säger han.

Kartlägger svampmångfalden i Sverige

En av de första frågorna Adam vill undersöka vid UPSC är vilka arbuskulära mykorrhizasvampar som finns i Sverige och vad som avgör var de förekommer. Han har undersökt liknande frågor i Australien, men norra Sverige erbjuder helt andra ekologiska förutsättningar.

– Vi har väldigt lite data, så det är mycket som helt enkelt är okänt, säger han.

– Jag vet inte vad jag kan förvänta mig, vilket gör det väldigt utforskande men också otroligt spännande.

Han går också vidare med en ny forskningsinriktning: träd som kan bilda mykorrhiza med två olika typer av svampar. Arbuskulära mykorrhizasvampar samspelar nära med celler inne i växternas rötter, medan ektomykorrhizasvampar växer runt rötternas utsida och är vanliga hos många skogsträd i norra Europa.

Poppel, al och pil kan bilda mykorrhiza med båda typerna. Sådana dubbla associationer är relativt ovanliga, och observationer tyder på att dessa träd kan vara särskilt bra på att klara påfrestande miljöförhållanden.

– Jag vill förstå den relativa betydelsen av de här två typerna av svampar för träden. Det är en ganska ny inriktning för mig, och jag är verkligen nyfiken på att utforska den, säger han.

Ett svampperspektiv på skogen

Efter att ha tillbringat sin forskarkarriär i Australien hade Adam länge varit intresserad av att arbeta i norra Europa. Tidigare vistelser i Finland och Estland hade gett honom inblick i forskningsmiljön, och han kände redan till UPSC genom kollegor och samarbetspartner.

– Folk talade alltid väldigt positivt om miljön här, säger han.

Adam rekryterades till UPSC inom Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, där forskningen spänner från grundläggande växtbiologi och ekologi till skogsskötsel och relationen mellan skog och människa.

Det breda perspektivet passar väl ihop med Adams forskning om mykorrhizasvampar.

– WIFORCE försöker fånga helheten – och svampar är en viktig del av den, säger han.

Han hoppas att hans grupp kan bidra med kunskap om de svampsamhällen som är knutna till skogar och hur de påverkar växter och ekosystem.

– Det är på sätt och vis ett privilegium, men också ett ansvar, säger han.

Bygger en kultur av nyfikenhet

För Adam är obesvarade frågor en del av det som gör forskning spännande – och han vill skapa en grupp där nyfikenheten driver arbetet.

– Jag älskar att prata om vetenskap och att tillsammans titta på nya resultat och fråga: men vad betyder det här? Det förstår vi inte ännu, säger han.

Han uppskattar också den gemenskap han har hittat vid UPSC och trivs med livet i Umeå, från universitetsmiljön till de stora kontrasterna mellan vinter och sommar – ytterligheter som han uppskattar.

Det finns mycket han vill utforska, men han vet också att forskning inte alltid följer den väg man förväntar sig.

– Man kan ha en idé om vart man vill komma, och sedan kanske riktningen förändras. Man måste njuta av resan.

Adam Frew disputerade 2017 vid Hawkesbury Institute for the Environment, där han studerade hur mykorrhizasvampar och kisel påverkar växtätande insekter. Därefter hade han en forskartjänst vid Charles Sturt University och en tjänst vid University of Southern Queensland, innan han 2021 återvände till Western Sydney University med ett DECRA-anslag från Australian Research Council. År 2026 startade han sin nya forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet. Han fortsätter att handleda studenter vid Hawkesbury Institute och utveckla forskningssamarbeten i Australien.

Umeå Plant Science Centre (UPSC), Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet

e-post: [email protected]
https://www.upsc.se/adam_frew
https://frewlab.com/