Fler unga och kvinnor får autismdiagnos
En studie från Karolinska Institutet och University of Bristol visar att nya autismdiagnoser bland vuxna har ökat i Sverige och Storbritannien sedan 2010, särskilt bland 16–20-åringar och kvinnor. Studien omfattade drygt 33 miljoner vuxna, varav över 240 000 hade fått en autismdiagnos. En större andel har tidigare fått diagnoser som depression, ångest eller adhd, medan andelen med intellektuell funktionsnedsättning, epilepsi eller psykostillstånd har minskat. Forskarna kan inte avgöra vad förändringarna beror på och resultaten publiceras i BMJ Mental Health.
Antalet nya autismdiagnoser bland vuxna har ökat i både Sverige och Storbritannien sedan 2010. Ökningen är särskilt tydlig bland unga vuxna och kvinnor. Det visar en ny studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ Mental Health.
Forskarna analyserade uppgifter från nationella register i Sverige och primärvårdsjournaler i Storbritannien. Totalt omfattade studien drygt 33 miljoner vuxna personer, varav över 240 000 hade fått en autismdiagnos. Syftet var att undersöka hur gruppen personer som diagnostiseras med autism har förändrats över tid.
Resultaten visar att antalet nya autismdiagnoser ökade i båda länderna under studieperioden. Ökningen var störst bland personer i åldern 16 till 20 år och bland kvinnor. Forskarna såg också att diagnoserna ökade snabbare i majoritetsbefolkningen än bland personer med annan etnisk eller migrationsrelaterad bakgrund. I Storbritannien ökade diagnoserna snabbast bland personer med vit etnisk bakgrund, medan ökningen i Sverige var störst bland personer med svenskfödda föräldrar.
Förändrad profil bland dem som får diagnos
Studien visar dessutom att den medicinska profilen hos personer som får en autismdiagnos i vuxen ålder har förändrats. Jämfört med för drygt tio år sedan har en större andel idag tidigare fått diagnoser som depression, ångest eller adhd. Samtidigt har andelen med intellektuell funktionsnedsättning, epilepsi eller psykostillstånd minskat.
– Vi ser mycket likartade förändringar i två länder med olika sjukvårdssystem. Det tyder på att det har skett breda förändringar i hur autism uppmärksammas och diagnostiseras i samhället, säger Cecilia Magnusson, professor vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens seniora författare.
I Storbritannien ökade exempelvis andelen vuxna som hade en tidigare ångestdiagnos när autismdiagnosen registrerades från cirka 29 procent år 2010 till drygt 58 procent år 2023. Under samma period minskade andelen med tidigare epilepsidiagnos från 10 till 4 procent. Liknande mönster sågs i Sverige.
– Våra resultat visar att dagens diagnostiska utredningar ofta sker i en mer komplex psykiatrisk kontext än tidigare. Det är viktigt att vården tar hänsyn till detta när stöd och insatser planeras, säger Cecilia Magnusson.
Forskarna betonar att studien inte kan avgöra varför förändringarna har skett. Resultaten kan spegla en ökad medvetenhet om olika sätt som autism kan yttra sig på, men också förändringar i diagnostisk praxis. En begränsning är att studien bygger på register- och journaldata och därmed är beroende av hur diagnoser registrerats i vården.
Studien genomfördes i samarbete mellan University of Bristol och Karolinska Institutet, tillsammans med forskare från bland annat Cardiff University och Drexel University. Forskningen finansierades bland annat av Wellcome Trust, National Institute for Health and Care Research (NIHR) och UK Medical Research Council. En av medförfattarna har rapporterat konsultarvoden från externa aktörer; i övrigt rapporteras inga relevanta intressekonflikter.
Publikation
Changes in the profile of adults diagnosed as autistic since 2010: population-based studies in the UK and Sweden.
Sadik A, Lundberg M, Khandaker GM, Pardiñas AF, Lee BK, Madley-Dowd P, Magnusson C, Rai D. BMJ Ment Health 2026 Nov;29(1):
https://nyheter.ki.se/fler-unga-och-kvinnor-far-autismdiagnos
