Migrationsforskning, en nyckel för att förstå samhället

Vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet står migrationsfrågor och social rättvisa i fokus för forskningen. Ordet migration betyder att en människa har flyttat från en plats till en annan, för att bo där tillfälligt eller permanent – men i vissa sammanhang kan migration snarare tolkas som ett problem som behöver lösas.

Forskarna vid REMESO studerar varför människor migrerar. De undersöker hur migration hanteras politiskt på olika nivåer, från det lokala till det globala, och hur dessa processer kan leda till både inkludering och exkludering.

– Migration orsakas av krig, katastrofer, ekonomiska orättvisor och politiskt förtryck – men den orsakas också av att människor har en benägenhet att bege sig till platser där de tror att det finns äventyr, lycka, framtid, rikedom, säger Stefan Jonsson.

Han menar att det går att se på migrationen som ett undantag – eller ett problem, samt något som är ofrånkomligt och naturligt.

Stress över uppehållstillstånd och arbetsmarknad

Trots att forskarna vid REMESO närmar sig begreppet migration från olika håll finns en gemensam utgångspunkt: de vill förstå hur människors liv formas i mötet mellan individuella erfarenheter och samhällets strukturer.

Kristoffer Jutvik studerar hur migranterna påverkas av migrationspolitik och uppehållstillstånd.

– Gruppen med temporära uppehållstillstånd har lägre välmående, om vi jämför med de med permanenta uppehållstillstånd. Stressen kring uppehållstillståndet har en starkt negativ inverkan på hur en mår, dessutom verkar det temporära uppehållstillståndet påverka invandrades framtidsmöjligheter negativt, säger Kristoffer Jutvik

Karin Krifors forskar om migrationens infrastrukturer, hon synliggör de system som organiserar människors liv, från arbetsmarknader och globala leverantörskedjor till lokala mötesplatser och samhällsgemenskap.

– Någonting som ofta är lite osynligt för oss så länge det fungerar. Men om det bryter ihop och havererar, då blir det väldigt synligt vad vi saknar, säger Karin Krifors.

Att inkluderas i det svenska samhället

– I grunden står hela samhällsprojektet på spel. Vill vi ha ett samhälle där vi är solidarariska med varandra? Eller vill vi ha ett samhälle som bygger stora avgrunder mellan "de riktiga svenskar" och "de andra"? Vem inkluderas och exkluderas när politiker pratar om trygghet? Säger Anders Neergaard, som forskar om rasism och hur migration kan kopplas till trygghet och kontroll och hur begreppet trygghet har förändrats i svensk politik.

Forskarna vid REMESO undersöker hur migrationen påverkar – och påverkas av – samhällets institutioner, från demokrati, utbildning och välfärd till hälsa, arbete och medborgarskap.

Immigrant optimism är ett begrepp ur Olav Nygårds forskning. Han visar att utrikesfödda och deras barn ofta har en högre utbildningsambition än inrikesfödda – något som i sin tur kan påverka skolmiljön och framtidstron.

– Om du migrerar så är det ju ofta med förhoppning om att du ska få ett bättre liv själv eller att dina barn ska få ett bättre liv. Då är ju ofta utbildning en del av de här förhoppningarna om framtiden, säger Olav Nygård.

Man kan inte förstå vad de gör i dag utan att förstå vad de gjorde igår.

För att förstå vem en migrant är det viktigt att inte ignorera deras bakgrund.

– En människa anländer inte till ett nytt land som ett tomt blad, de kommer med en historia, säger Nubin Ciziri.

Hennes forskning visar att migranternas bakgrund, utbildning, yrke, familj, politiska erfarenheter och vilka språk de talar osynliggörs i samhällsdebatten.

– De reduceras till ett offer, dess historia och erfarenheter försvinner. Jag argumenterar för att man inte kan förstå vad de gör idag utan att förstå vad de gjorde igår, säger Nubin Ciziri.

– Man försöker trycka in människor i olika grupper och det kan få konsekvenser som att man får en felaktig behandling, säger Anna Bredström som undersöker hur föreställningar om etnicitet kan påverka vård och medicinska bedömningar.

Hon ställer sig positiv till att utforska om det faktiskt finns skillnader, men frågan är hur.

– Vi behöver använda andra metoder än dessa tveksamma rasetnicitets-kategorierna. Med dem finns risken att man stereotypiserar och att människor blir negativt drabbade, säger Anna Bredrström.

Behandlas vi lika oavsett etnicitet?

Vithet kan likställas med blå ögon och blont hår, men Catrin Lundström forskar om var och när vithet har ett värde.

– Vithet är en form av kulturellt kapital – där vitheten förkroppsligas i den individuella människan och den institutionaliseras i världen, säger Catrin Lundström.

Hennes forskning visar att det finns ett samspel mellan den europeiska vita kroppen och de vita institutionerna, som gör att de kan röra sig friare än andra grupper.

Enligt Claudia Tazreiters forskning är det viktigt att vi tar vara på demokratins förmåner och gör våra röster hörda.

– I Sverige och hela Europa kan vi se att grundläggande värden som fred, ett harmoniskt och hållbart samhälle har blivit sköra och hotade.

Hon menar att populistiska rörelser, fascistiska partier ligger bakom förändringen, samt att fenomen som främlingsfientlighet, antijudisk och antimuslimsk rasism har ökat i omfattning.

– Alla medborgare är inte aktiva, för om de vore det, skulle det finnas ett sätt att motverka de här negativa influenserna, säger Claudia Tazreiter.